Israel - Palestina - visst går konflikten att lösa!

Konflikten om Palestina mellan den judiska staten och kravet på en självständig palestinsk stat förklaras ofta vara olöslig. Världen (nåja, FN:s generalförsamling så som den såg ut 1947 innan kolonierna var fria) accepterade bildandet av en judisk stat, trots arabernas protester, med tanke på att judarna varit förföljda och förtryckta i århundranden och utsatta för ett förintelseprojekt av det nazistiska Tyskland. Det som följde var fördrivning av palestinier och utropandet av landet Israel, dit vem som helst som är född av en judisk mor har rätt att invandra och få medborgarskap. Länge var arabstaternas och PLO:s politik att "kasta ut inkräktarna" och återta hela Palestina.

Med tanke på de lidanden Israel åsamkade palestinierna blev också förintelseförnekarnas teorier populära bland vissa arabiska historiker. Som om judarnas lidanden under Nazityskland annars skulle vara legitima skäl för att förtrycka palestinierna (vilket det finns israelvänner som anser!).

Förslaget att skapa ett mini-Palestina på de återstående delarn (Västbanken och Gazaremsan) förkastades av de flesta palestinier: "Om en inbrottstjuv kastar ut dig ur ditt hus och sedan vill förhandla om att du och din familj kan få bo i ett av sovrummen i källaren, så vill du inte gå med på det. Du vill ha bort tjuven och ta tillbaka hela huset".

1967 års krig ledde till att Israel ockuperade även Västbanken och Gaza, som de på senare tid lämnat till ett begränat palestinskt självstyre, numera splittrat mellan ett i huvudsak sekulärt Fatah-styrt Västbanken och ett religiöst Hamasstyrt Gaza. Jerusalem har dessutom i sin helhet annekterats av Israel och en mur har byggts på Västbanken, som ett skydd mot palestinska attacker inne i det egentliga Israel. Denna mur begränsar på ett upprörande sätt palestiniernas rörelsefrihet, samtidigt som israeliska vägar mellan judiska bosättningar (bostadsområden med alla moderna bekvämligheter) ytterligare beskär möjligheterna för palestinier på Västbanken att förflytta sig fritt på "sitt område".

Många judar pekar på att det är på just Västbanken (Judéen och Samarien) som Bibelns klassiska marker finns och en hel del av bosättarna vill helst att palestinierna flyttar till Jordanien, Egypten eller andra arabstater.

De flesta stater verkar för en tvåstatslösning: ett judiskt Israel (med en palestinaarabisk minoritet) och en palestinsk stat bestående av två delar - Västbanken och Gaza. Frågan är då hur denna nya stat ska hantera de priviligierade judar som bor i bosättningarna. Ska de tvångsfördrivas?

Nu till min lösning:
Skapa en stat, inte två. Låt staten heta Israel Palestina. Huvudstad blir Jerusalem, där allas tillgång till religiösa historiska platser (Klippmoskén, Klagomuren, Heliga graven kyrka...) garanteras.

Medborgarskap har de judar som idag är medborgare i Israel, de palestinier som idag bor i antingen Israel eller på de ockuperade områdena. I valen till det gemensamma parlamentet gäller en person - en röst. I grundlagen förbjuds diskriminering på alla plan utifrån etnisk eller religiös tillhörighet. Judiska och muslimska partier tillåts dock, men de får inte hetsa mot "araber" eller "judar". Idén om en judisk stat överges. Idén om en islamisk stat överges också. Alla, palestinier som judar, äger rätt att köpa och sälja mark på lika villkor. Muren rivs. Bildandet av sekulära multietniska partier (liberala, socialistiska, konservativa...) sätts igång.

En försonigsprocess liknande den i Sydafrika efter apartheid startas. Försöken att med terrordåd underminera denna process från extremistiska sionstiska eller palestinanationalistiska organisationer, bekämpas av en gemensam arabisk-judisk säkehetspolis.

Israel må hävda att palestinierna inte kommer att gå med på detta. Palestinier kan visa sin skepsis mot att Israel någonsin skulle acceptera en sådan lösning. Men vem är emot?