Gör det dyrare att flyga!

Antag att jag vill åka till London men inte vill flyga. Några båtar från Göteborg går det inte längre, men det går en båt från Esbjerg i Danmark till Harwich i England. En tur och returresa med 4-bäddshytt går då på 998 euro. Det är lite mer än 10 000 kronor. Tåg är billigare, misstänker jag. Men på http://www.sj/ kan man inte söka på tågresor till London eller ens Paris. Men jag hittade en resa till Berlin. Enkel. 899 kronor. Alltså 1800 tur och retur. Kanske skulle jag inte bry mig så mycket om klimatet och ta flyget ändå? Jag kollar med Ryanair. Jodå det finns biljetter till London 299:- eller 499:- eller 799:- beroende på vilken dag jag åker. Väljer jag istället att dra till Berlin nu på fredag så kostar det 79 (sjutionio!) kronor. Med flygplatsavgift och incheckningsavgift så blir det 375 kronor. Inte dyrt alls.
Varför?
Det finns inga flygbränsleskatter!
Det lär finnas ett gammalt avtal från Chicago 1944 som i sina regler om det internationella flyget förbjuder skatter på flygbränsle. Flyget betalar inte ens koldioxidskatt. Dessutom är flygets utsläpp undantaget från Kyotoavtalet.
Flygbränslet däremot är så billigt att det till och med har hindrat den tekniska utvecklingen av bränslesnåla motorer.
Kanske går det inte att göra båt- och tågresorna så mycket billigare, när så många flyger. Men om vi finge ett internationellt beslut om rejäl beskattning av flygbränslet, som gjorde det åtminstone dyrare att flyga än att åka tåg, så skulle rimligen fler välja tåget. De pegar staterna får in från dem som ändå flyger skulle kunna gå till att ytterligare subventionera tågtrafiken.
Idag skuldbelägger vi ofta dem som flyger, som inte handlar rättvisemärkt och som köper dansk fläskfilé, när lösningen ligger i att göra flyget dyrt, att inte tillåta förtrycket av arbetare och att förbjuda den sortens hantering av grisar som sker i Danmark (och på sina håll i Sverige).

Cyklig är lycklig?

Cyklig är lycklig!
Nåja, inte alltid kanske. Till exempel inte om man vill cykla även mellan tätorterna och inte bara i dem. Oftast, ja i stort sett alltid, är man hänvisad till bilvägar. Visserligen är de flesta bilister ytterst hänsynsfulla och kör om med stor mariginal. Men det gäller inte alla. Och dessutom bullrar det.
Som om detta inte var nog byggs nu alltfler vägar om till trefiliga "säkerhetsvägar" med vajerräcke i mitten. Detta gör det säkrare för bilarna, men om man cyklar så är det riktigt obehagligt på de sträckor där det saknas omkörningsfil. Det är tillåtet att cykla, men det är som om ingen har tänkt tanken att någon skulle göra det. Cyklisterna får väl hålla till "någon annanstans".
Och visst vore det bra, om bara det funnes bilfria cykelleder som alternativ på dessa sträckor.
Det är bra att folk cyklar. Det tror jag nog att även Vägverket tycker. Det är klimat- och miljövänligt, bra för konditionen, det stör inte fågellivet, det tär inte på jordens råvarutillgångar och det är trevligt sådär i största allmänhet.
Men varför glöms då nästan alltid cyklisterna bort när vägar byggs eller byggs om? Till och med i städer där de flesta cyklar någon gång, kommer cykelbanorna till allra sist, med märkliga nödlösningar och konstiga kringelkrokar som följd.
Jag var för några år sedan ute och cyklade i Holland. Där var det trevligt att cykla. På landsbygden går det ibland cykelvägar (utan bilar) tvärs genom det vackra jordbrukslandskapet. Det handlar inte om cykelbanor intill vanliga vägar - sådana finns också - utan om rena cykelvägar. Fantastiskt. Eller kanske snarare smart, om vi nu menar allvar med att få ner bilkörandet.
Lika idiotiskt (ur klimatsynmpunkt) som att flygresor är billigare än tågresor, lika dumt är det att tränga undan cyklisterna från våra landsvägar. Bygg istället genvägar för cyklister. Då kommer cyklig åter vara lycklig.