måndag 13 december 2010

Vinstmaximering och flum går hand i hand

(Detta inlägg har också publicerats på Dagens Nyheters insändarsida Skriv i DN 13 december 2010)

Så kommer då Pisa 2009, den internationella jämförelsen av skolkunskaper, som visar att Sverige har halkat ner från en plats i toppen till någonstans i mitten bland OECD-länderna (de rika i-länderna plus Chile och Mexico).


Nu är detta visserligen en rankning enligt en relativ betygsskala. Länderna jämförs med varandra. Men det skrala resultatet för Sverige beror inte på att andra länder kommit ikapp. I stället är det så att skolbarnen i fattiga familjer, presterar sämre. Jan Björklund som så vitt jag minns varit skolminister sedan 2006 och innan dess varit skolborgarråd i Stockholm skyller på socialdemokraterna och på att det tar tid att vända skutan rätt. Men frågan är om inte ratten vrids åt fel håll. Reslultaten var bättre i Pisa 2000 när skolorna här också var mer likvärdiga.

Idén om att barn från övre medelklassen ska få lika stor skolpeng som barn från krisfamiljer har inneburit en radikal minskning av resurserna i problemskolorna. De bästa lärarna borde lockas till de skolor där de fattigaste barnen går, istället för till de lugnaste miljöerna. Och har inte skolornas allt ökade inslag av självstudier i stället för lärarledd undervisning inneburit att man lastat över orimligt ansvar på eleverna själva? Flum och vinstmaximering spatserar fram hand i hand. Var femte elev som går ut årskurs nio inte kan läsa tillfredsställande. Alla dessa kan inte rimligen vara nykomna flyktingbarn.

Jag tror inte ett ögonblick på att skolan själv är huvudorsaken till Sveriges försämrade resultat. Pengar har under ett par årtionden flyttats från den offentliga sektorn till våra plånböcker. Vi har kunnat läsa att 90% av svenskarna har fått mer pengar den senaste mandatperioden. Men de 10% som har fått mindre är den allra understa tiondelen. Nyligen kom en rapport som visade att barnfattigdomen i Sverige har ökat. Att detta också drabbar barnens skolprestationer må vara en gåta för den som tror att valfrihet och disciplin är lösningen. Jag tror snarare på ett kausalt samband.